onsdag 25 september 2013

genomskådad

Nu tog det ju inte länge innan soffsovandet fick sitt slut. Redan natten efter hörde jag trippande steg och plötsligt var det en liten krabat till som tyckte att han skulle sova på soffan. Så nu trängs vi i sängen igen. Men det går ganska bra och man får ta varje tillfälle som ges dagtid också att försöka lägga sig i viloläge en stund.
Maken far på jobb imorgonbitti, så nu ska vi hoppas att bebisen orkar vänta 10 dagar till. Sen är det fritt fram.

måndag 23 september 2013

nästan religiös!

Alltså hur skönt det är att sova! Man blir nästan religiös. Inatt har jag sovit hela natten och inte varit uppe och sprungit en enda gång. Även om klockan ringde 06:00 så var jag ändå mer utvilad än på flera månader. Jag har sovit på soffan och det visade sig vara ett vinnande koncept, både för min och för Hjalmars nattsömn. Det var det där då om vem som bestämmer här i huset, men det är klart att om lillisen tycker att han behöver ha en 1,80 cm säng (delat med pappa då på nåder som ligger och balanserar på kanten) så måste han ju få det.

Idag har jag varit på ultra och konstaterade att det inte är någon pyttebebis i magen. Han är nästan hela kilot större än vad Hjalmar var när han föddes, och det är tre veckor kvar till BF. Så troligen blir det av tidigare än så. Hur har vi inte bestämt, men förhoppningsvis kommer det igång spontant eller i alla fall med bara lite hjälp. Huvudet är redan "halvvägs ute", så förutsättningarna är bra i alla fall.

fredag 20 september 2013

ny i håret och sömnproblem

Det var ingen bra natt inatt, Hjalmar har varit vaken i timtal, och då kan jag själv inte sova och det är också vad han eftersträvar, när han ligger där och petar, knuffar och till sist sparkar på en. Att sova i egen säng är inget alternativ för den lilla raringen, han blir helt ifrån sig så fort han hamnat i spjälsängen, fast den är precis bredvid vår. Själv måste jag upp flera gånger per natt, bebisen trycker på blåsan och ska ha mat.

Jag hade bokat frissatid imorse, och var fruktansvärt trött och hade en dunkande huvudvärk när jag kom dit. Efter en par timmars pyssel som inkluderade massagestol och huvudmassage kände jag mig som ny. Bra grej.

Idag blev det ingen dagssömn för ungen, och han somnade på rekordtid redan 18:30. Vi brukar lägga honom 19:tiden, även om det kanske vore bättre för nattsömnen att hålla upp honom lite längre. Men det är så skönt för den höggravida lata mamman när hon får vara i fred på kvällen. Tips och råd för bättre nattsömn (främst för ettåringen) tas tacksamt emot.

lördag 14 september 2013

skön lördag

Idag har Hjalmar varit hos sin farmor och farfar. Jag har passat på att städa lite, men mestadels har jag bara tagit det lugnt. Pysslat med lyxig egentid som att äta i lugn och ro, spela onödiga spel på facebook, duscha utan att ha ett öga på babyvakten och bara sitta stilla och vara tyst. Låter kanske inte som så stora grejer, men väldigt väldigt skönt. Nu är det bara en dag kvar som vi är på tumanhand, sen kommer maken äntligen hem från de sju haven.

Och vet ni, imorgon är det en månad kvar till BF. Snart kan tyckas, men det känns som en evighet.

tisdag 10 september 2013

självömkan och längtan efter julen

Igårkväll tyckte jag så fruktansvärt synd om mig själv. Huset var en enda oreda, det var tungt att städa för jag blev andfådd bara av att böja mig ner för att plocka upp alla attiraljer som låg på golvet. Komposten skulle tömmas, kläder skulle vikas, värmepumpen hade något felmeddelande och ja ni vet, hela världen var emot mig. Jobbigt när man inte riktigt tål folk som tycker synd om sig själva. Och när man vet att det inte är speciellt synd om en.

Men det måste liksom processas och sen blir det bra igen. Arg blir jag också. Arg på min diabetes, arg på tjockmagen och benen som bara krampar trots att jag använder stödstrumpor och smörjer in dom med mirakelsalva. Dessutom blir jag arg på maken för att han inte är tjock och får kramp i benen och svårt att sova. Nån gång kunde väl han ta på sig graviditeten tycker jag, så jag fick lite ledigt. Men nu är det ju faktiskt inte möjligt, jag inser det.

Lösningen på problemet, som min kloka gravida bundsförvant konstaterat, är att försöka aktivera sig. Vi ska ta oss ut på lite matshopping jag och Hjalmar, när han har sovit klart. Så kanske vi går och tittar lite i stan på samma gång. Då hinner det inte bli så oredigt hemma heller. Och tjockmagen glöms bort en stund.

Nu ser jag faktiskt fram emot julen. Det är inte så att jag inte brukar göra det, men jag brukar i alla fall vänta tills det blivit december innan jag börjar göra det. I år blir en annorlunda, helt ny sorts jul, vi kommer att fira hemma hos oss. I vårt hem. Huset fullt med flera generationer och dessutom en pytteliten bebis. Det blir nog bra.