Vi pallade äpplen, var med i scouterna, Jenny visste vilken musik man skulle lyssna på så hon hjälpte mig alltid när det var "egen-musik-dag" i skolan (jag lyssnade bara på Sofia Källgren och tyckte att all annan musik lät likadan). Sen hade hon FRIDA-tidningar som vi lusläste och beundrade planscherna på Take That och Roxette.
Jenny har alltid avdramatiserat alla skeden i livet genom att gå igenom dom först. Börja högstadiet, ta körkort, ta studenten och så vidare. Det här med att fylla år till exempel, först fyller hon år och sen hinner hon fylla ännu en gång innan det äntligen är min tur.
Grattis Jenny 30 år!
Nämen gulla-Sandra! Blir ju helt tårögd och rörd av att läsa. Favoritinlägget! Du e tamejtusan bäst! Jag har nog tur att ha dig Sandra! Kram!!
SvaraRadera