Jag längtar också efter att få börja springa igen. I mitten på december tänkte jag mig ut på premiärtur om läkaren ger tummen upp. Äntligen. Springa utan mage. Det måste ju gå jättelätt! (Troligen inte men så småningom)
måndag 18 november 2013
sockerstrejk
Nu när nätterna varit dåliga och graviditeten är över har jag unnat mig en del glass, kakor, bröd och pasta. Jag känner mig hungrig mest hela tiden nu när jag ammar, men socker är inte vad varken jag eller Alfred behöver. Så nu blir det andra bullar! Sockerstrejk fram till jul. Då ska förhoppningsvis suget eller snarare ovanan vara borta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kroppen behöver mer energi (mat) när man ammar än när man är gravid, det där var lite som en "chock" för mig i början när jag ammat båda barnen, att jag skulle behöva så mycket mat mitt i allt, tyckte inte jag åt så mycket på slutet av graviditeterna när det inte fanns plats någonstans och då blir det lätt snabba kolhydrater och osv och just som du skriver så blir man lite lättare offer för sockerfällan om man inte får sova riktigt heller. men sen jag märkte nog stor skillnad när jag skippade allt det där onödiga och åt ordentligt sen tyckte jag det var lättare andra gången när man redan hade M som hade sin bestämde måltider så på vis fick jag i mig mat mer regelbundet.
SvaraRaderaSuget är nog snart helt borta ska du se :)
lycka till :)
Tack! Jo, det ska nog gå bra, vet ju själv hur mycket bättre jag mår utan alla toppar och dalar! Det kräver lite planering bara så man inte stoppar i sig första bästa som står framme.. :)
SvaraRadera