Nu har jag varit och pratat med diabetessköterskan. Det känns rätt bra, hon tyckte att allt såg bra ut förutom att jag helt enkelt inte klarar av sockerbelastningen, men som tur så dricker jag ju inte sockerlösning så ofta. Till och med långtidsvärdet hade sett bra ut, trots alla glassorgier. Nu är det bara att hålla koll, äta ordentligt, och försöka komma ihåg att få i sig mellanmål så att blodsockret hålls stabilt.
Mitt case är intressant eftersom jag inte är genomsnittsdiabetikern, så de ska göra lite mer tester och se hur mycket insulin jag producerar och så vidare. Annars känns det bra just nu, jag har de verktyg jag behöver för att kunna lära mig ännu mera om vad jag kan äta och vad jag inte kan äta, och min medicin är motion, som enligt sköterskan är mycket mera effektiv än tabletter. En ganska okej sjukdom om man nu måste dras med någon.
Hjalmar skötte sig exemplariskt och satt och sov under hela besöket. Ikväll ska vi utomlands igen, åka på kryssning och hälsa på hans far som jobbar och sliter.
Oj då.. var det alltså i samband med graviditeten som du fick diabetes? Jag trodde att graviddiabetes gick om.
SvaraRaderaVi trodde det, eftersom det var i samband med graviditeten som vi upptäckte den, och den förvärrades under graviditeten.. men en del pusselbitar börjar falla på plats, jag har nog alltid varit sockerkänslig utan att tänka att det skulle kunna vara diabetes. Cirka 200 000 finländare ska ha typ 2 diabetes utan att veta om det *nybliven diabetesexpert*
SvaraRadera