halleluja!

Jag hade telefontid med min diabetessköterska idag. Förra gången jag pratade med henne om min kost var det mycket "din hjärna behöver kolhydrater", "mera insulin är svaret på allt" och sånt som bara gjorde mig förbannad och fick mig att stänga av helt och hållet. Nu var det andra tongångar! "Var försiktig med kolhydraterna", "inga kolhydrater på kvällarna". Det känns mera meningsfullt att hålla kontakten med någon som vill och kan hjälpa en på riktigt. Mitt kryphål när det gäller kosten är när jag är ute och springer. Då kan i stort sett vad som helst gå ner utan att det påverkar blodsockret. Man springer rätt så fokuserat när man vet att man har en halv tupla hemma som väntar.