alltså det här med bloggandet är inte det lättaste. Vad ska man skriva, hur mycket ska man skriva? Vem läser?
De som jag vet att läser är ju vänner och familj, och det är ju i första hand dessa som jag riktar mig till. Å andra sidan har ju dessa ganska bra koll på vad som händer i mitt liv. Ibland blir man förvånad när man hör vem som är inne och läser. Naturligtvis är det roligt och man skulle ju ljuga om man påstod att man inte vill att folk hittar hit.
Ibland blir det väldigt lite av bloggandet just för att det händer så mycket. Jag har ingen lust att bli någon mamma-bloggare, men seriöst, det finns ju inget annat som snurrar i en gravid kvinnas huvud än sin egen hälsa, barnets hälsa och alla farhågor och roligheter som hör till. För att inte tala om graviditeten i allmänhet. De absolut längsta månaderna jag någonsin upplevt. Nu är det bara en månad kvar. Med lite tur bara en par veckor, men lite otur högst fem veckor.
Håller fokus framåt på tupla, sushi, en blodig entrecote och naturligtvis lill-skrakan i sina pyttepyttesmå kläder.
JA! Klart du ska bli en mammabloggare! Behövs en Sandra-mammablogg ute i cyberspace!
SvaraRaderaVad du ska skriva? Små Sandra-krumelurer som gör att jag bara vill skratta och sen krama om hela inlägget. Som typ varje gång du skriver nåt! Puss!
Jag vill också att du ska bli en mammabloggare. Med sandras perspektiv på moderskapet. Och en bra tumregel för bloggandet är: skriv personligt men inte privat. Kanske lättare sagt än gjort.
SvaraRaderaHaha! Ni e gulliga. Ja det är väl oundvikligt det där med mamma-bloggandet, antar jag.
SvaraRaderaJag läser ju också din blogg och jag har inte så stor koll på vad som händer i ditt liv. Forstätt rapportera ALLT. Kommer säkert upp bäbisbilder också som du lovat ;)
SvaraRaderaEn mamma bloggare med Sandra perspektiv kan ju inte bli fel:) Och berätta AAALLLLLLT du gör då för jag vet inget som pågår i ditt liv mera:( saknar dig! kram
SvaraRaderaOk, det ska bli grundlig rapportering i fortsättningen ;) Kram!
SvaraRadera