en bra typ

Han är en bra typ att hänga med, våran Hjalmar. Jag gillar verkligen den här åldern. Nu verkar han nog förstå att det är något på gång, för han är ovanligt famnig och sitter gärna brevid mig i soffan och håller handen på mitt knä flera minuter. Det låter inte så mycket, men vanligen far han omkring och sitter aldrig stilla, så det är rätt ovanligt. Dessutom hämtar han mina glasögon, och om han märker att jag håller på bli galen för att han plockar ur kökslådorna för hundrade gången samma dag så kan han också börja städa upp lite efter sig på eget initiativ. Trotsar gör han nog, om han inte får som han vill så lägger han huvudet i golvet och skriker. Men inte lika helhjärtat som när han har båda föräldrarna hemma.

Hans favoritlek är att prata i telefonen, och telefonen kan i princip vara vad som helst. Då går han runt och babblar och skrattar åt sina egna skämt. Han tycker också om att duscha (det är lindrigare än badandet för det innebar så mycket städande efteråt), att borsta tänderna och att trycka på knappar.