Nuförtiden är jag utrustad med en pulsklocka när jag är ute och springer. Min make har länge hävdat att jag behöver ha en sådan, men jag har inte delat hans åsikt. Därför suckade han lite uppgivet när jag berättade att jag behöver ha en pulsklocka.
Telefonen har fyllt en viktig funktion hela tiden, eftesom det inte går att springa utan musik och för att det är bra för motivationen att se hur långt och hur snabbt man springer, speciellt när man gör framsteg.
Pulsklockans uppgift i nuläget är att se till att jag inte springer för snabbt. Väldigt enerverande eftersom jag gärna skulle ta nya rekord hela tiden, men nu gäller det att snällt ta det lugnt. I uppförsbackar kan det nästan kännas som stillastående ibland, och när jag kommer hem är jag inte det minsta spy- eller svimfärdig. Jag skulle vilja stanna alla bilister som åker förbi och förklara att jag faktiskt kan springa mycket snabbare. Ett tips för löpningsmotivationen; ha som mål att hålla ner pulsen, inget annat kan få dig att vilja spurta lika mycket.
Åh, berätta gärna mera om vad man borde tänka på angående pulsen, fart och springteknik. Senast råkade jag vara så i farten att jag sprang så jag började må illa... needless to say att sen jag fick gå 1/3 av vägen hem :/
SvaraRaderaJag vet faktiskt inte riktigt vad man ska tänka på när det gäller pulsen, men springtekniken kan göra mycket när man vill spara på krafterna! Mycket handlar om hållningen. Det finns ganska bra videon på youtube, men det är lättare att se hur man ska göra än att faktiskt göra det, man får öva bara, tills man uppnår den där lätta, sköna springstilen. Jag är absolut inte där än, men det tar sig. :)
SvaraRaderaDet är nog individuellt med pulsen, min klocka säger att när den är på 150 så tränar man väldigt hårt, men min kan ibland vara på 130 när jag promenerar och jag har svårt att hålla ner den på 150. Det är i alla fall jättebra för motivationen att hålla ner pulsen, även om det innebär att man rör sig i snigelfart. Då får man (eller åtminstone jag) sån lust att ge mig ut igen!